Svårt att förstå det
Tack vare olika forum har jag fått kontakt med andra som väntar barn till april. Vi skriver om allt möjligt, men allt känns så overkligt. Inte är väl jag gravid? Hur skulle det ha gått till? Efter att ha försökt så pass länge är det otroligt svårt att förstå att vi lyckats. Och inte bara det, det är också svårt att faktiskt våga tro och hoppas på det. Jag tar dagen som den kommer, utan något större hopp om att jag faktiskt kommer att få en liten bebis i april. Jag går bara och väntar på ett missfall vilket då ganska självklart gör det svårt att glädjas över detta.
Jag vill vara glad och inte oroa mig, men samtidigt känns det som att hela framtiden hänger på detta. Hur gör man egentligen för att släppa oron? Går det? Om någonting går fel och jag får ett missfall vill jag ju känna att jag åtminstone tog vara på stunden jag var gravid och att jag då var lycklig, "som alla andra".
Kommentarer
Trackback
